Osäker på sig själv!!!

Jag läste ur en "tjej väns" blogg tidigare det här:

"Det känns som att jag lever i en enda stor ovisthet.
Ett kaos av alla olika käsnlor som strömmar emot mig.
Det känns som att jag tappar fotfästet och bara faller och faller.
Ångest är näst intill oumbärlig och tung.
Allting bara faller mig ur händer och snurrar runt utan ett stopp.
Inte blir det bättre när du gör så där, utan ens säga något.
Jag vill inte leva i ovishet där jag inte vet vad du vill.
Hela tiden ger du mig mixande signaler.
Varför kan du inte bara prata med mig?
Jag kan inte hålla på att gissa hela tiden."

Hmmm kanske lättare sagt än gjort att bara prata med den personen i fråga! Han kanske har försökt men får inte fram ett vettigt ord,nej JAG pratar då hellre med en vän som kan ge mig råd och stöd en som jag kan lita på och säger vad hon/han hade gjort.
Tänk efter nu, han kanske har försökt utan att du har lagt märke till det?DU kanske sårar den personen så han inte vågar ta steget ut och berätta hur det ligger till.
Jag skulle då bli sårad av min flickvän om hon säger att hon inte kan lita på någon,

HUR kan hon då vara tillsammans med en människa??? Hur kan hon bara säga att hon älskar han om hon inte kan lita på han?Varför kan du inte lita på han?Är det för något som har hänt tidgare i dina förållanden?

Sulle jag ha varit killen så hade jag dragit fortare än kvickt eftersom jag vet att han var noga med att berätta från första början att han ville ha ett seriöst förhållande med hon,Och nu kommer hon och säger allt detta till sin pojkvän...
Men jag förstår han ändå samtidigt att han inte lämnar hon utan istället försöker ordna upp allt eftersom han verkligen ÄLSKAR hon,men va e hon en "player"?
Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för er...